✔ Learn Me To Forgive

Chapter 40 - What do you want

Destinys perspektiv:


Jag vaknade upp med världens huvudvärk. Synen var svag de första sekunderna innan den blev normal, hela huvudet snurrade. Jag mindes inget från igår men jag måste druckit väldigt mycket. Jag reste mig upp för att gå ner och hämta huvudvärkstabletter jag började gå ner och mötte Liam vid en av barstolarna som satt men sin iPad och åt frukost. Jag öppnade upp medicinskåpet och tog ut ett paket med Ipren och tryckte ut två stycken som jag svalde ner med ett glas vatten.

" Bakis? " frågade han och jag nickade.

" Som fan, jag minns ingenting från igår " sa jag och han skrattade.

" Gå och lägg dig så du mår lite bättre tills vi ska åka och boowla " sa han och skulle slå till mig på rumpan men missade och slog mig på låret istället när jag skulle gå.

" Aj vafan " sa jag och han skrattade

" De var ju löst " sa han och jag skakade på huvudet jag drog ner mina byxor på ena sidan och såg att jag hade ett enormt blåmärke och en massa rivmärken över hela låret.

" Helvette vad har du gjort " sa han och jag ryckte på axlarna.

" Du är ju galen " sa han och jag skrattade

" Aja jag går och lägger mig " sa jag och började gå upp.


" Vi åker nu " ropade pappa nerifrån och jag la ner mobilen i min ficka och tog med mina hörlurar.

Jag hade spenderat dagen med att vila, genom att ligga i min säng och se på serier.

Jag skyndade mig ner för trapporna, allt kändes så annorlunda här hemma nu mitt riktiga hem och liv fanns i Los Angeles nu och jag kände suget efter att åka hem men på samma sätt stanna med min familj. Jag hoppade ner från de sista stegen och fortsatte ut i hallen där min familj stod.

“ Vart ska vi boowla? “ frågade jag medan jag knöt mina skor och tog med min svarta skinnjacka från Kenzas klädkollektion.

“ Du vet boowlinghallen som vi var mycket på när ni båda var mindre “ sa mamma och nickade mot Liam och sedan mig. Minnen flög förbi, lyckan när man slagit ner alla bowlingkäglor och den goda maten som fanns där. Jag log för mig själv och ställde mig upp.

“ Lust att gå? “ sa jag och resten av familjen nickade och öppnade dörren. Jag hoppade in i baksättet bredvid Liam.
“ Var de kul igår “ frågade mamma

“ Jag tror de “ sa jag och Liam skrattade.

“ Så du blev så full “ skrattade pappa.

“ Jag antar de, jag har inte en blekaste hur jag kom hem, eller varför jag har världens blåmärke över hela låret “ sa jag och mamma och pappa skrattade åt mig. Pappa parkerade bilen vid den välkända bowlinghallen och vi steg ut.

Efter att vi kommit in i den stora bowlinghallen och betalat sprang jag ner till hyllorna och letade upp ett par bowlingskor i rätt storlek och ett bowlingklot som var okej. Jag var sist att köra, båda min pappa och bror gjorde strike direkt och mamma hade en kvar. Jag tog mitt klot och sköt de iväg. Jag fick ner tre stycken vilket orsakade att en hög suck gled ur min strupe.


Vi hade tagit ett bord och satt oss. En servitris kom fram med 4 menyer som hon gav oss.

Jag slog upp min och sökte igenom efter något passande att äta. Jag kände inte för något stort så jag valde att ta en kycklingsallad och en Sprite till det.

När alla hade bestämt vinkade Pappa till sig servitrisen och alla visade vad de skulle ha.

Vi satt tysta och väntade, jag kände hur min mobil burrade till och tog upp den.

Det stod okänt nummer så jag rynkade pannan men svarade i alla fall.

“ Ja? “ sa jag hörde någon mumla.

“ Destiny? “ hörde jag en välkänd röst säga.

“ Vänta “ mumlade jag och hoppade upp från stolen och gick mot badrummet.

Jag skyndade mig in och stängde och låste snabbt efter mig på en av toaletterna.

“ Vad vill du? “ fräste jag och satte mig ner på toaletten.

“ Destiny, allt är ett misstag du förstår inte “ sa han och jag skakade på huvudet och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Jag lät dem rinna, jag orkade inte bry mig.

“ Du fattar inte hur mycket du har sårat mig “ sa jag och började gråta ännu mer.

“ Jo, jag fattar det, men det var Scooter som tvingade mig “ sa han och jag tryckte bort samtalet. Kunde han aldrig låta mig vara? Han hade sårat med tillräckligt. Jag la ner mobilen i backfickan och torkade mig under ögonen, jag visste att de skulle se att jag gråtit men nu får de bli så, jag tog två djupa andertag och gick bort till de igen, alla tre tittade oroligt på mig och jag gav min bror en blick som han förstod direkt.

“ Vad har hänt gumman? “ frågade pappa.

“ Inget, vi tar de sen okej? “ sa jag och tryckte fram ett leende. Maten kom och jag började direkt äta. Min matlust hade försvunnit men jag tryckte i mig så mycket jag kunde ändå.
“ Ska vi beställa desert? “ frågade pappa och min bror nickade direkt och kallade på servetrisen för att få en meny. Medan alla i min familj valde en varsitt stort glas med glass valde jag ett skål med glass och grädde bara.
“ Vill inte du ha en sådan stor “ frågade mamma förvånat då jag alltid brukade vilja de.

“ Nej tack, är inte så sugen “ svarade jag.


Efter att kommit hem igen bytte jag direkt till mjukiskläder och gick ned till de andra som satt i soffan och åt popcorn och spelade xbox. De var något vi alltid brukade göra tillsammans förut, spela typ fifa eller nått annat sportspel. Mamma flyttade närmare mig såfort hon gett bort kontrollen till pappa.

“ Ska du och jag åka in till Stockholm imorgon? “ frågade hon och jag log och nickade.

“ Det skulle vara jätte kul “ sa jag och hon log stort och kramade om mig.


Jag vred mig sakta i sängen, vem ville mig nått nu? Min ringsignal ekade i mitt rum, det kanske var bra att svara snabbt så de andra slapp vakna. Jag sträckte min hand efter min mobil på bordet bredvid sängen och drog fingret över skärmen.

“ Vem är det? “ sa jag trött, en hög gäsp gled ur min mun.

“ Destiny, snälla kan jag få förklara “ Fuck, snälla jag hoppas jag drömmer.

“ Jag vill inte höra en av dina dåliga bortförklaringar hejdå igen Justin “ sa jag

“ Snälla Destiny klicka inte “ jag suckade högt

“ Berätta snabbt, de du vill säga sen vill jag sova vidare för klockan är 4 “  

“ Jag vill vara med dig, men Scooter och Alfredo tvingade mig iväg. De tycker inte de är bra för mig att ha en tjej just nu. Fast jag gör allt för att de ska ändra sig, men de fick med mig in i bilen sen var de kört, de har blockat ditt nummer därför kan jag inte nå dig på min mobil och därför kom mina sms och samtal inte fram “

han tog en paus och jag hörde att han skulle fortsätta men jag han före.

“ Okej tack för du berättade, godnatt Justin “ sa jag och la på. Tack Justin nu var mitt huvud en ännu större röra en de var tidigare. Vafan ska allt vara så jävla svårt för? Jag trodde inte ens till 5% på det han sagt, jag lovar att allt är freaking bullshit. Jag kommer aldrig kunna somna nu. Det kändes som mitt huvud skulle spricka, mer och mer tankar gled in i mitt huvud och jag blev genast yr, jag trodde inte på de men tänk om de skulle vara sant. Tänk om de var så som han säger.

Jag slängde ner huvudet på kudden och försökte glömma tankarna om Justin.
Vad heter ni?
 
Svar: Ja, vi heter ju Agnes och Tilde 

Postat av: Anonym

Emma :)

2014-02-09 @ 13:29:20
Postat av: Kathrin

Ja ni vet ju det ;)

2014-02-10 @ 20:08:36
Postat av: Vicky

Suuper BRAAA!!, Victoria

2014-02-14 @ 23:21:36
Postat av: Anonym

det börjar bli irreterande/tråkigt att hon ska vara sur på justin så ORTOLIGT länge nu, jag har till och med hoppat över några kapitalt för de är så jävla trååååkigt utan justin

Svar: trist att du tycker så men nu är de vi som skriver och de kommer inte bli samma för en några kapitel så om då kan du hoppa över några till om du vill!
Justinbdrew

2014-02-15 @ 10:51:58
Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: