Justinbdrew

” Du Cass, jag pratade med Caitlin innan jag åkte och hon ville ifall jag träffade dig kolla så du inte skärt dig något mer, har du det? ” frågade hon försiktigt och jag stelnade till, vad fan skulle jag svara.

” Nej ” sa jag tyst och Bonnie spände ögonen i mig.

” Cass jag ser att du ljuger ” sa Bonnie snabbt, jag skakade snabbt på huvudet och Bonnie drog snabbt upp ärmen på min tröja. 

” Helvete Cass, när gjorde du de ” sa hon med panik i rösten jag blickade ner och tittade på de nya ärren som pryde min handled. Fuck kan jag inte bara få dö snälla.

Cassidys Perspektiv/ 27 September

På väg hem från Mikayla stannade vi vid Starbucks för att köpa något att dricka, 

" En Hallon smoothie tack " sa jag och försökte le mot tjejen i kassan. Bonnie tog samma och vi bestämde oss för att sitta här. Jag kände en konstig känsla typ som om någon tittade på oss jag sökte med blicken runt och såg 2 killar sitta och glo på mig och Bonnie vid ett bord, 

" Kan vi åka hem nu? " frågade jag Bonnie och log hon kollade konstigt på mig och vi båda reste sig upp jag tig ett grepp om min smoothie och tog armkrok med min andra arm samtidigt säg jag i ögonvrån att killarna reste sig upp de också och började gå bakom oss. Jag slängde ett snabbt ögonkast bak och mötte en av killarnas blick, hans iskalla blick som gjorde att jag rös till och drog snabbt med mig Bonnie ut där ifrån. Dem kanske inte var ute efter oss men dem skrämde mig rejält, det kändes som dem följde efter oss. 

Bonnie hade såklart inte märkt något och tittade med sur blick på mig. 

” Vad var det där bra för? ” sa hon och fixade till sin tröja som lyckades hamna snett när jag dragit ut henne från Starbucks. Jag ryckte på axlarna och skyndade mig in i bilen som stod parkerad på den lilla parkering som tillhörde Starbucks. Bonnie satte sig i bilen och smällde hårt igen bildörren för att visa att hon var irriterad på mig. Jag brydde mig inte, jag hade viktigare saker att hålla koll på t.ex killarna som också hoppade in i sin bil, dem kanske skulle följa efter oss? Bonnie backade ut och började köra vägen hem mot huset, jag stelnade till ännu en gång när jag såg att dem följde efter oss ut på vägen. Jag satt tyst och tryckte ansiktet mot rutan med blicken på bilen som låg bra nära våran. 

Bonnie svängde in på vår grusparkering och skyndade sig mot dörren. Killarnas bil körde förbi vårt hus och fortsatte på vägen mot dem andra husen på den här gatan, gatan låg visslingen mitt ute i skogen men vi hade några grannar lite längre ner på vägen. Bådas blickar var vända mot mig när bilen försvann utom synhåll för mig. Jag pustade ut och intalade mig själv att dem bara var en slump att dem hade åkt efter oss ända hit. Jag försökte få upp dörren men den var låst, jag knackade för att få Bonnies uppmärksamhet då hon redan var där inne. Jag tryckte huvudet mot dörren och hörde att en dusch sattes igång, suckandes gick jag runt huset för att kolla om det fanns någon öppet fönster någonstans, köksfönstret stod på glänt och jag  ställde mig på tå för att kunna nå fönster karmen. Jag hade ingen chans, jag kollade mig omkring och såg en stor hink som jag provade att ställa mig på, hinken vinglade till och jag föll ner på marken. Fan varför händer allt dåligt mig för. Jag kände enbart smärta i min arm och stängde igen ögonen för att tänka på något annat än smärtan. Jag hörde en bil svänga upp på uppfarten och hur en bildörr stängdes igen. Jag reste mig snabbt upp och försökte låtsas som ingenting, det skulle vara pinsamt om någon kommit och jag legat på marken med en hink bredvid mig. Jag gick mot dörren och såg mot parkeringen, Justin kom gående med en väska på axeln, han hade antagligen varit och tränat. 

” Vad gör du här ute? ” sa han och gick förbi mig och fortsatte mot dörren. Han stannade när han märkte att han inte kunde öppna dörren, den var ju låst. 

” Är du utelåst? ” mumlade han och satte sig ner på den kalla stentrappan. Jag nickade och stod kvar framför honom. Jag hade svårt att prata med honom efter vad som hänt, jag hade gått vidare och så men det låg alltid kvar i mitt huvud, tankar, bilder och röster från kvällen. Jag gick försiktigt fram mot Justin och satte mig bredvid honom. Ungefär 3 decimeter bort inte för långt och inte för nära. Han tog upp en sten och kastade iväg den längst uppfarten. Jag satt tyst och tittade framåt för att undvika blickar eller pinsamma situationer. Jag började tröttna, Borde inte Bonnie märka att jag inte var där. Snabbt ställde jag mig upp och smällde med all min kraft med knytnäven i dörren och en hemsk smärta spred sig i handen, min knogar var ömma och tårar bildades i mina ögon. Som tur var märkte inte Justin att jag gjorde mig illa och dörren öppnades. Bonnie kollade förvånat på mig.

” Varför ni här för? ” frågade hon, hennes hår var uppsatt i en turban på huvudet 

” Jo du stängde ju in dig och låste dörren eller något ” sa jag surt och klampade förbi ut i hallen och kastade iväg skorna framför mig och sprang upp för trappan och stannade upp, vart fan skulle jag ta vägen, om jag gick in till mitt och Justins rum skulle han bara komma in och jag vill inte gå in och stöka ner mer en vad jag redan gjort i killarnas och Bonnie orkade jag just nu inte med. Min blick fastnade på fåtöljen i hörnet i vårt hemma gym, och jag vände stegen dit och satte mig bekvämt i den. Alla tankar började komma fram, men jag försökte putta bort de genom att blunda och försöka sova. 

28 September: 

Jag gäspade stort, och tittade mig omkring och försökte minnas gårdagen hur jag hamnat i gymmet, vet inte om jag vill veta. Förmodligen la jag mig själv här. Klockan stod på halv nio. Alla sov jag försökte sedan blunda och somna om men vart av någon jobbig anledning för pigg. Jag for upp på fötter och smög in tyst in i Justins rum och plockade ut en sport bh och ett par korta tajta shorts och smög sedan ut och bytte snabbt om innan jag hoppade upp på springbandet stoppade hörlurarna i öronen och började springa i takt med musiken. 

Mina ben var helt spagetti efter jag sprungit i nästan 1 och en halv timme. Som tur var hade jag okej kondition annars hade jag ramlat ihop direkt men detta fick mig att tänka på annat och bränna kalorier. Dem andra låg konstigt nog fortfarande och sov. Jag stängde av bandet och klev av och drog baksidan av handen längst min panna för att få bort svetten. Jag smög ut ur gymmet och rakt över till badrummet där jag smög in och låste, klädde av mig och hoppade in i duschen. Jag hade redan bestämt mig för att detta skulle bli en snabb dusch, snabbt tvålade jag in min kropp och lät sedan vattnet skölja bort skummet. 

Jag försökte intala mig själv att jag inte gillade Justin längre. 

Jag stod några minuter innan jag steg ut och ställde mig vid spegeln och applicerade conceler runt näsan och sedan foundation i hela ansiktet, la bronzern och la sedan ett puder över allt. Min hand sökte efter min eyeliner och jag drog ett streck på ena ögat och upprepade samma sak på andra, jag avlutade med mascara. Även fast ja inte skulle göra något idag kändes de bra att sminka mig, jag hade varit osminkad i flera dagar och de kändes mycket bättre när jag hade de på mig. Jag släppte handduken som prydde min kropp så den gled mot marken och jag drog på mig ett par rosa trosor med en stor t-shirt med texten #strong på vilket inte direkt stämde in på mig, jag var verkligen inte stark. Jag låste upp dörren och steg ut i de tysta huset. Men den tystnaden höll inte såpass länge då Justins dörr öppnades och en ny vaken Justin kom ut, och stannade upp när han såg mig. Jag vek av mot trappan men stannade upp när Justin började prata.

” Du Cass, jag hörde Bonnie och Beau prata om att du skärt dig? ” jag stod med ryggen emot honom och jag nickade löst med huvudet jag kunde se Justins ledsna ansikte i mitt huvud men jag fortsatte ner, egentligen ville jag bara slänga mig i hans underbart mjuka famn och gråta men det passade inte just nu. 

Justin´s Perspektiv: 

 Hon nickade och tårar började bildas i mina ögon och suddigt kunde jag se hur hon försvann ner för trappan, frustrerat gick jag in i mitt rum igen och smällde hårt igen dörren, mina tårar forsade nu ner av de faktum att jag fått Cass att börja skära sig igen, jag behövde göra något det var läge att prata, reda ut det som hänt och i alla fall bli vänner igen. Vi kunde inte gå och vara osams hela tiden, och det kanske gjorde så att Cass skar sig ännu mer. Jag satte mig i sängen och begravde ansiktet i händerna, jag skulle prata med henne bara inte just nu. Fan Justin, du måste prata med henne så snart som möjligt. 

” Justin? ” sa någon och knackade på dörren. Jag torkade bort tårarna som runnit ner för mina kinder och ställde mig upp. 

” Ja? ” sa jag. 

Dörren öppnades och Antonio kom in och stängde dörren snabbt efter sig. 

” Seven har varit i vårt hus ” viskade han och mina ögon spärrades upp. 

Lång väntan men äntligen har ni kapitlet, jag hoppas ni fortfarande är kvar? Puss på er :*

Fråga: Favoritblogg?

Svar: Agnes: Johannabloggar.se, Caty.nu och Fames.se/keela Tilde: Linnahlborg.se Juliias.devote.se och Claraholmberg.se