Justinbdrew

Previsly

” Beau! ” ropade jag men ingen kom. Dörren flög upp och Beau kom in hans ögon vidgades när han såg Justin upptryckt mot mig. Han skyndade sig fram och drog snabbt bort Justin.

” Justin, nu går du och lägger dig! ” röt han och 

” Cass din hora ”  mumlade Justin innan han gick mot sängen. 

” Cassidy.. ” mumlade Beau och lyfte upp mig i sin famn. Han gick ut från Justins rum och mot hans och Antonios. Han satte sig mjukt i hans säng och mötte sedan min blick, han sa inget utan kramade bara om mig Beau var den ända som förstod, han var den ända som hade sett. Efter några minuter släppte han mig och pussade mig mjukt på kinden, jag brydde mig inte om vad Justin skulle säga vi var inte längre ett par och han brydde sig ändå inte. 

” Godnatt ” sa Beau, han tog en filt och en kudde och la sig på golvet. 

Jag la mig ner och drog täcket om min kropp, det borde vara jobbigt för Beau att få ligga på golvet och lyssna på mina snyftningar, men jag kunde inte hjälpa det. 

” Beau? Du kan sova här uppe ” sa jag tyst. Beau skakade på huvudet.

” Det är ensamt ” snyftade jag och torkade mig under ögonen. Han svarade inte utan bara låg kvar, jag la mig ner igen och stängde ögonen. Sängen sjönk ner och jag kände två varma armar runt min kropp. Jag log ett svagt leende mellan alla tårar. Beau och jag hade inget, jag behövde bara tröst och han var den ända som brydde sig. 

_______________________________________________________________________________________________________

Cassidys Perspektiv/27 September 

Jag tittade klockan på mobilen som visade 07:30 jag hade inte sovit en blund i natt, sakta kravlade jag ut ur sängen för att inte väcka Beau och Antonio som kommit hem i natt. Tyst trippade jag in i badrummet och kollade mig i spegeln, jag möttes av ett rödfläckigt ansikte mascara längst kinderna och rödsprängda ögon, tårarna forsade fortfarande. En lätt knackning på dörren fick min uppmärksamhet 

" Cass är de du " de tog inte länge att koppla rösten, Bonnie jag låste upp dörren och mötte Bonnies oroliga blick

" Vad har hänt Cass " tjöt hon ut och jag slängde mig i hennes famn, hon ledde in mig i sitt rum där Jai låg i sängen och sov. Vi satte oss ner i fåtöljen, som tur var var vi båda små så vi fick plats båda. 

" Berätta " sa hon mjukt och kramade om mig. Jag tog ett djupt andetag 

" Du vet när jag gick iväg Justin hånglade med en annan,  de var på väg upp, aa du vet. Jag andades djupt innan jag fortsatte 

" Beau såg de och stoppade han, vi gick hem och Justin tryckte upp mig och försökte kyssa mig, de skulle inte blivit så kul om inte Beau hjälpte mig igen. Justin kallade mig hora " de sista viskade jag ut 

" Han har låtsas hela tiden, han bryr sig inte, han lovade att inte göra något, Varför lever jag ens, de skulle bara låtit mig hoppat " De sista nästan skrek jag ut. Jag var trasig, Bonnie sa inget utan bara kramade om mig, hårt. 

" Bonnie skulle du kunna hämta en tjocktröja hos Justin, jag klarar inte av att se han " hon nickade och försvann ut. Min mobil som jag tagit med mig från Beaus rum vibrerade till och jag kollade smset jag fått

: Från Okänd

- Vad var det jag sa, och nu behöver den lilla slampan tröst? Aw.

Tårarna som lugnat ner sig började rinna ännu mer, av ren chock släppte jag mobilen så den med en smäll åkte i marken. Bonnie kom in springande och kollade chockat på mig när hon såg mobilen på golvet förstod hon direkt och kastade sig på mig och kramade om mig, jag drog tröjan hon hämtat över huvudet så jag nu hade den ett linne och trosor på mig. Tillsammans gick vi ner för att äta något och förmodligen var väll de flesta bakfulla så de skulle väll sova typ hela dagen. Men nej jag hade fel, Justin, Luke och Adam satt i köket och deras blickar riktades mot oss, jag riktade min blick åt kylskåpet, Justin reste sig upp och började gå mot mig, han satte sina händer på mina kinder men jag drog snabbt bort de

” Babe hur är det? ” sa han och försökte se mig i mina ögon, men jag vägrade möta hans blick

” Det är lika bra att du slutar kalla mig de, för jag är inte din babe längre ” sa jag och kämpade för att hålla tårarna inne, jag tänkte inte visa mig svag för honom. Alla förutom Bonnie kollade förvånat på mig, jag klarade inte av detta mer snabbt sprang jag i väg upp för trappan och in i Bonnies rum. Snart kom Bonnie. Jag måste få bort smärtan, jag måste glömma detta för ett tag. Jag fastnade på första iden som kom upp i mitt huvud. 

” Jag ska duscha ” sa jag och Bonnie nickade jag försvann in i badrummet och var noga med att låsa dörren.  Min blick fastnade i spegeln jag såg precis ut som förut om inte värre. Mina kläder gled av min kropp och jag steg in i duschen. Min hand sökte efter det lilla utrymmet i väggen där jag gömt mitt rakblad ifall jag skulle behöva de. Sakta drog jag de på min handled som var full med gamla ärr. En röd linje bildades och jag drog den ännu en gång på min handled. Jag upprepade de några gånger och jag drog en handduk om min kropp och jag bytte snabbt om till min munktröja för att dölja mina sår. Justin var ändå inget för mig, jag behövde han ändå inte. Känslan av att han inte visste att han gjort det gjorde mig ännu mer ledsen. Han skulle inte veta vad han sagt, gjort och hur han sårat mig. Jag hade ingen stans att ta vägen och jag ville bara krypa ner i en varm säng och sova bort livet, sova var som att vara död. Jag hängde upp handduken, låste upp dörren och smög bort till Beaus och Antonios rum. Jag puttade försiktigt upp dörren och smög in, det var fortfarande mörkt men jag kunde se att en av sängarna var tom och i den ena låg Beau med sin mobiltelefon. Nu förstod jag varför han sov så mycket längre än alla andra fast han inte var bakfull, jag hade hållit honom vaken hela natten. Han vände blicken mot mig och gav mig ett trött leende

” Jag vill sova, men inte i Justins rum ” mumlade jag och tog ett steg närmare. 

” Du kan ligga här, jag ska ändå gå upp nu ” sa han och ställde sig upp. 

Jag kröp ner i den uppvärmda sängen och stängde genast ögonen jag ville bort från omvärlden, bort från allt det dåliga.

När jag sedan vaknade upp besviken att jag inte kunde sova för alltid, kände jag hungern i min kropp. Snabbt började jag springa ner till köket där jag möttes av Justin. Yes, kan de bli bättre. Jag försökte att inte fokusera på honom, jag öppnade upp kylskåpet och drog utt ett liten burk yoghurt jag drog bort locket och började sedan äta medan jag började gå mot dörren ut från köket

” Vad fan är ditt jävla problem ” hörde jag Justin säga bakom mig. 

” Mitt problem, allt är ditt jävla fel ” spottade jag ur mig och fortsatte ut.

Justins Perspektiv/27 September

” Mitt problem, allt är ditt jävla fel ” skrek hon nästan ut. Vad fan har jag gjort, jag minns inget från igår, gjorde jag något då. Bonnie är nog den ända som vet, kanske Beau eftersom han verkade arg när han kom ner i morse. Skulle jag fråga han eller prata med Cass. Min magkänsla fick bestämma och de fick bli att prata med Beau för Cass kommer ju inte prata med mig i alla fall. Det kan ju inte varit något litet som har hänt så som hon såg ut i morse, hennes ögon var rödsprängda och hon hade maskara längst kinderna. Jag ville springa efter henne då men Bonnie stoppade mig. Dörren öppnades och jag hoppades att de var Beau.

” Hallå? ” ropade jag och Beau kom in.

” Vad? ” muttrade han och jag börjar bli riktigt irriterad

” Vad är allas problem? ” tjöt jag ut av frustation. Beau suckade

” Anar du hur jävla förstörd Cass är, hon är helt jävla förkrossad ” skrek han i ansiktet på mig. 

” Men vad fan har jag gjort? ” skrek jag tillbaka. Han flyttade sig och satte på en av stolarna och nickade att jag skulle sätta mig. Sakta gjorde jag som han ville och kollade på honom.

” Vi kan börja med att du lovade henne att inte göra något, sedan hittar hon dig hånglade med en annan. När jag sedan fått hem dig och en förstörd Cass, hör jag hur hon ropar på mig och när jag kommer upp står hon upptryckt mot väggen och du försöker kyssa henne, hon gör allt hon kan för att du ska sluta. Du fortsätter och försöker knäppa upp hennes bh och smeker henne över hela kroppen, jag hjälper henne bort från dig och de sista du säger innan vi lämnar rummet är att hon är en hora ” säger han, jag kollar storögt på honom, Fuck. Vad fan har jag ställt till med. Hon kommer aldrig vilja komma tillbaka till mig.

” Jag har känt henne hur länge som helst hon har aldrig varit så här förstörd, hon tror verkligen du bara utnyttjat henne en av hennes största önskningar just nu är att ni bara låtit henne hoppat framför tåget, hon vill verkligen dö just nu Justin, hon älskade verkligen dig ” Hörde jag Bonnie säga och hon kom in vandrande in i köket för att hämta en Ben och Jerry i frysen. Innan hon försvann. Jag reste mig upp och smällde knytnäven hårt i väggen av ilska. Just nu behöver jag prata med henne med snabba steg sprang jag upp på övervåningen och öppnade dörren till Bonnies rum där hon inte var, jag öppnade dörren till vårt rum men det var helt tyst och mörkt. I Beaus rum såg jag en gestalt i en av sängarna, Cass.

” Cassidy? ” sa jag tyst hon vände sitt ansikte mot mig

” Vad? ” svarade hon irriterat 

” Förlåt ” stönade jag hon suckade och reste sig upp för att gå ut ur rummet men jag stoppade henne, höll fast henne runt midjan. 

” Cass jag älskar dig, du är den enda för mig, jag gjorde ett misstag ” 

” Gjort är gjort Justin, de är inget vi längre ” sa hon och en tår föll ner från hennes kind.

Hon smet förbi och ut. Helvete, jag slängde mig i sängen och kunde inte hålla tårarna inne. De här var nog den första gången jag grät för en tjej. Hon hatar mig.

Cassidy´s Perspektiv/27 September 

Bonnie kom in i rummet med en Ben och Jerry och hon räckte mig en sked och vi kröp ner under hennes täckte med hennes dator i knät, Bonnie satte på ett pretty little liars avsnitt och mitt i började hennes mobil ringa. 

" Bonnie " Svarade hon

" Aa okej, hur många? "

" Okej men skicka adress "

" Hej då "

Hon la på och jag kollade med frågande blick på henne

" Mikayla vill ha hjälp med att flytta in sina möbler, och du behöver hitta på något " Jag himlade med ögonen och hon försvann ut. Jag kröp ner längre ner under täcket och blundade och höll precis på att falla i en djup sömn när Bonnie kom in igen med mina svarta jeans ett vitt linne och min stora gråa kofta och slängde de på mig. Jag ville inte göra något annat jag ville bara ligga i en säng i ett mörkt rum och låta livet glida på och sedan dö, så jag slipper allt. 

" Jalla " var de ända hon sa.

" Jag kan inte gå ut och se ut så här i ansiktet! " suckade jag.

" De är bara Mikayla och du du är vacker oavsett om du är helt förstörd som nu eller full med smink " 

Jag log svagt mot henne och klädde på mig kläderna och satte snabbt på mig ett par svarta stövlar. Eftersom de flesta av killarna var bakfulla och hade världens huvudvärk åkte bara jag och Bonnie till Mikayla. Hon svängde in på en stor parkering i ett litet lägenhets område där de fanns ungefär 10 familjer som bodde. Jag följde efter henne eftersom hon verkade veta vart vi skulle. Hon knackade på en dörr och Mikaylas kille David öppnade direkt han log stort mot oss

" Hej de var länge sen " utbrast han och kramade om oss och snart kom Mikayla ut ur ett rum i lägenheten 

" Hej tjejer " sa hon och kramade oss länge. Vi hängde med henne in och vi satte oss på hennes balkong det var en stor balkong med ett litet bord för tre, vilket passade perfekt då David skulle iväg. Mikayla kom ut med ett stort fat med kakor och bullar, hon älskade att baka så hon hade antagligen gjort de så fort hon kom hit. Hon satte sig ner och tittade på mig

" Men gud Cass har de hänt något? " utbrast hon och jag nickade lite och tittade ner på mina händer.

" Jag och Justin gjorde slut eller jag tror de är slut, de är de för mig i alla fall, tror jag. 

” Åh, Cassidy ” sa hon och drog in henne i sin famn. Jag log svagt i hennes famn, det kändes nästan som mammas kramar jag fått när jag gjort något bra. Hon släppte mig och jag lutade mig tillbaka till min stol.

” Ta för er av kakorna ” sa Mikayla och svepte med handen mot kakfatet. Jag sträckte mig och tog en vaniljbulle. Det ända som fanns i mitt huvud var att det var slut mellan Justin och mig, det fanns inget vi längre. Både jag och Justin behövde förstå det och gå vidare, ingen av oss behövde varandra längre. Där ljög jag, jag skulle gärna krypa upp i Justins famn och bara gråta men med tanke på vad han gjort hindrade jag mig varje gång jag tänkt göra det. Inget vi längre ekade i mitt huvud och det var min egen röst som sa det. 

” Du Cass, jag pratade med Caitlin innan jag åkte och hon ville ifall jag träffade dig kolla så du inte skärt dig något mer, har du de ” frågade hon försiktigt och jag stelnade till, vad fan skulle jag svara.

” Nej ” sa jag tyst och Bonnie spände ögonen i mig 

” Cass jag ser att du ljuger ” sa Bonnie snabbt, jag skakade snabbt på huvudet och Bonnie drog snabbt upp ärmen på min tröja. 

” Helvete Cass, när gjorde du de ” sa hon med panik i rösten jag blickade ner och tittade på de nya ärren som pryde min handled. Fuck kan jag inte bara få dö snälla.

Så förlåt för förseningen! 

Fråga: Favorit tv serie?

Svar: Tilde: PLL, TVD, 90210. Agnes: PLL