Justinbdrew

JUSTIN’S PERSPEKTIV

 Jag hör pip och människor som pratar runt mig, Jag öppnar sakta ögonen och ser på dem. En av alla människor som står där är Mamma, hon ler mot mig och skyndar sig snabbt mot mig och pussar mig på pannan innan hon säger

” Hur är det egentligen ” jag nickar men svarar inte

” Var är Fannie ” säger jag och minns snabbt att vi blivit påkörda. 

” Hon ligger där ” säger mamma och pekar mot en säng bredvid min där jag ser hennes rygg. Jag pustar ut och kramar om mamma medan jag viskar i hennes öra

” Jag trodde hon hade dött ” Mamma kramar mig lite hårdare och plötsligt står Scooter vid min sida. Han suckar och ser på mig

” Hur lyckades du egentligen? ” säger han, jag rycker på axlarna och han fortsätter

” Vi måste nog ställa in resten av konserterna ” säger han och sätter handen på pannan. En rysning går genom min kropp. Jag kan inte ställa in konserterna? Jag skakar snabbt på huvudet

” Nej det går inte ” säger jag bara. Efter en stund med mot argument till att inte ha konserterna går Scooter och Mamma med på att jag får ha konserterna om jag sitter stilla på scenen och sjunger utan att dansa. 

Plötsligt hör jag steg och ser Fannie komma gående hon har gips på armen och ler utmattad mot mig. Hon säger inget utan bara kramar om mig. Jag känner hennes gisp trycka mot min överkropp men bryr mig inte. Plötsligt minns jag kyssen från igår och ler för mig själv. När hon gått bort till sing säng igen frågar jag Scooter

” När får vi åka härifrån ” han tittar på mig och svarar

” Idag förmodligen, de ska ta några prover bara ” jag nickade och kollade på Fannie hon satt med sin Ipad och spelade Hay Day, jag letade runt efter min mobil och hittade den på bordet en bit bort, jag försökte sträcka mig efter den men det var omöjligt, 

” Mamma snälla ” sa jag och hon höjde ögon brynet och jag nickade mot min mobil, hon gav mig den och jag tryckte in på hay Day jag med, jag hade köpt båten igår som nu hade kommit, jag tryckte upp den och såg att jag behövde 10 smör så utan att tänka mig för skrek jag ut 

” Jag behöver smör! ” Fannie vände sig mot mig och brast ut i skratt och detsamma gjorde jag de andra kollade konstigt på oss men det bryde jag mig inte om, jag spelade en stund till innan jag kom och tänka på Liam och Sess var var de, jag hade inte sett de sen olyckan, jag satte mig upp och vände mig mot Fannie och frågade

” Vart är Liam och Sess? ” jag såg hur hon tänkte och sedan ryckte hon på axlarna

” Jag har ingen aning ” hon reste sakta upp och gick ut ur rummet, de andra hade gått för att hämta mat så jag var nu själv i rummet. Efter en liten stund kom hon tillbaka med ett leende på läpparna. Det där leendet gjorde mig helt knäsvag.

” De ligger och sover i väntrummet ” sa hon samtidigt som ett fnitter lämnade hennes läppar, sen gick hon tillbaka till sängen igen, och jag ser hur hennes ögonlock faller ihop och snart blir hennes andetag tyngre hon somnade, jag låste upp min mobil och klickade in på twitter där jag fått grymt många tweetz om hur jag mådde, om jag levde osv, jag bestämde mig för att skriva en tweet så de visste hur jag mådde ” I´m alive, concert in Oslo tomorrow ” innan jag tryckte på hemknappen och twitter försvann från skärmen, jag stänger sedan mina ögon och somna jag med, 

” Justin vi ska åka nu” hörde jag någon säga jag öppnade mina ögon och mötte Fannies jag kollade på henne en stund innan jag frågade, 

” Nu? de skulle ju ta prover ” Hon skrattade och skakade på huvudet.

” De gjorde dem medan du sov ” jag skrattade till och hon räckte mig mina kryckor och jag reste mig sakta upp, när jag stod stadigt på min ena fot började jag hänga efter Fannie ut ur rummet, de andra stod och väntade på oss vid hissen och log när vi kom fram, vi gick in i hissen och jag orkade inte protestera om att ta trapporna nu när mitt ena var i gips, hissturen gick sakta och när denns dörrar väll öppnades hörde man en massa skrik och jag riktade blicken mot den stora ingången där dörrarna var i glas och man såg en massor med fans som stod utan för, Scooter suckade högt innan han visade oss bak mot bakdörren där en bil stod parkerad precis utan för, och vi hoppade snabbt in, efterssom bilden var för fem och vi var sex stycken fick Fannie och Sess dela på ett säte, de satt och pratade och skrattade men jag orkade inte bry mig, det ända jag tänkte på var konserten i morgon, jag skulle göra den exakt som jag brukar även om jag har gipsad fot, jag kunde inte säga något till Mamma eller Scooter för de skulle stoppa mig. Dörren öppnades och jag skymtade hotellet som hade orsakat allt, det var ju falsk alarm.

När vi skulle gå till våra hotellrum höll jag på att ramla och tog i reflex tag i Fannie. Hon vinglade till av min tyngd men tog sedan ett stadigt grepp om min handled och hjälpte mig ända fram till dörren där hon sedan lät mig gå in först. Jag satte mig på den lilla bänken i hallen och pustade ut. Sess och Liam hade gått iväg till en resturang för att äta en middag ihop. Så jag och Fannie blev ensamma hela kvällen. Jag sträckte mig för att kunna ta av mig skorna men nådde inte jag stönade och tittande bedjande på Fannie. Hon skrattade åt mig och böjde sig ner och knöt upp skorna med  hennes obrutna arm. Sedan drog hon sakta av mig skorna

” Det är är den första och sista gången jag gör det där ” sa hon och gick in i hotellrummet. Jag skrattade åt det hon just sagt och följde med henne med mina krykor. Jag slängde mig på sängen och lät krykorna ligga kvar på golvet. Hon suckade och tittade på mig

” Jaha.. Vad ska vi göra nudå? ” Jag satte tyst en lång stund utan att svara. Sedan vände jag mig om mot henne och tittade henne djupt i ögonen. 

” Du vet igår? Betydde kyssen något för dig? ” Hon tittade länge innan hon öppnade munnen

” Ja, vad betyder den för dig? ” Jag tänkte inte utan bara slängde ur mig det. 

” Ja, jag gillar dig som mer än en vän ” Jag såg att hennes ansikte ändrades från vanligt till chockat uttryck. Hon tittade ner på sina händer ett tag 

” Justin, jag är inte redo. ” Jag nickade men det hon sa kändes som en kniv i hjärtat.