✔ Orphanage Girl

Kapitel 15 - I Know You Were Trouble, But..

 

 

 

FANNIE’S PERSPEKTIV 

Vad skulle jag göra nu helt ensam på flygplatsen jag hade inte pengar till biljett hem. Jag satte mig på en bänk och kollade min mobil. Justin hade försökt nå mig genom att både ringa och messa. Jag svarade på en av hans sms

” Du fick en chans men du dumpa den, jag var dum som trodde att jag ens betydde något för dig ” Jag suckade innan jag tryckte på skicka. Det stod snabbt att han skrev

” Du betyder allt för mig <3 ” Jag skakade på huvudet och la ner mobilen i väskan igen. Hur skulle han förklara att jag betydde något om han låg och hånglade med Selena? Jag ville verkligen inte vara kvar här på flygplatsen, Justin kunde hitta mig här. Så jag plockade ihop mina saker och gick ut. Det var varmt ute eftersom klockan bara var runt 3, men jag visste att det skulle bli kallare ikväll. Jag gick och gick, jag frös och det hade blivit mörkt ute. Jag satte mig på en bänk med min väska bredvid mig, jag lutade mig mot den och drog munkjackan jag hade på mig tätare omkring mig. Det var nästan folktomt på gatorna eftersom det började bli natt. Mina ögonlock blev tyngre och tillslut somnade jag.

 

Jag vaknade av skrammel, och minns gårdagen det hög till i hjärtat när jag tänkte på Justin, jag saknade hans varma kramar och mjuka kyssar. Skrammlet som hade väckt mig var från andra sidan gatan, en gubbe höll på att ställa ut skyltar till en affär. Jag suckade och tittade mig omkring. Varför kände ingen igen mig som Justin Bieber’s flickvän. Dem antog väll att Justin Bieber’s flickvän aldrig skulle kunna hamna ute på gatan, men så var det visst. Jag öppnade min väska och drog fram min plånbok, det var några hundra kronor där i så jag ställde mig upp och drog med mig min väska över gatan till en korvkiosk en bit bort. Jag beställde en korv med bröd och satte mig på en bänk utanför och åt den. Jag ville verkligen ringa Justin, men det kunde jag inte jag skulle bara visa att jag ger upp.

JUSTIN’S PERSPEKTIV

Konserten som hade varit igår hade varit livlös och tråkig jag hade inte gjort så mycket mer en att sjunga och dansa som det var planerat. På twitter hade folk klagat på att jag såg ledsen ut på M&G bilderna. Vad skulle jag göra, jag var ju så ledsen man kunde bli. Jag behövde verkligen Fannie. Jag hade ringt och sms:at henne, men hon svarade bara att hon var dum som litade på mig.. Det var sant, men jag gjorde ju inte det för att jag ville. Det knackade på dörren och jag öppnade den sakta. Det var Selena, jag suckade högt och tittade ner i marken.

” Vad vill du? ” sa jag irriterat

” Vara med dig älskling ” sa hon och log, jag kände hur ilskan började koka inom mig.

” Jag är fan inte din älskling och du har förstört hela mitt fucking liv! ” Skrek jag och smällde igen dörren framför ansiktet på henne. Jag sjönk i hop på golvet och slog knytnäven hårt i golvet, varför skulle det här hända mig?

 

Det hade hunnit blivit kväll och klockan var snart 1 på natten, jag gick fram och tillbaka i mitt hotellrum, jag försökte komma på ett sätt att hitta Fannie. Jag la mig ner i sängen och tänkte vidare när klockan slog 1 fick jag nog, jag drog på mig min jacka och mina supras och gick ut i korridoren. Jag visste att dem andra sov, jag tog trapporna och smög sedan ut från hotellet. Det var folktomt på gatorna och det spöregnade. Jag kunde verkligen inte Stockholm, men jag sprang runt och runt. Det var kallt och regnet smattrade mot marken, jag sprang och sprang och plötsligt hörde jag röster och tvärstannade. Jag lyssnade noga och kunde tydligt höra att det var 3 mans röster som talade. Jag smög fram till hörnet av byggnaden jag stod vid.

” Så lilla sweetie vad gör du här? ” sa en av dom och sparkade till en person som satt på en bänk. Jag granskade personen noga och märkte att det var Fannie! Mitt hjärta tvär stannade och jag slutade att andas för några sekunder. En av killarna sparkade till henne ännu en gång och hon gnydde till av smärtan. Jag ville bara springa dit men det skulle bara skapa trubbel. Dem skrattade och gick därifrån. Jag andades ut och sprang snabbt fram till Fannie.

” Fannie ” sa jag och kramade om henne. Hon grät mot min axel och jag bärde upp henne i min famn och kramade henne ännu hårdare. Hon böjde sig fram mot mitt öra och viskade

” Jag visste att du var problem, men jag kan inte sluta älska dig ” Vi stod tysta en stund och kramade om varandra. Vattnet ran längst våra ansikten och det var kallt ute. Jag släppte henne och tog hennes väska och drog med henne bort mot ett skydd mot regnet. Vi satte oss på den kalla marken och jag vände mig om mot henne.

” Gör aldrig om det där ” sa jag och lutade mig mot henne och våra kalla och blöta läppar mötes i en kyss. Jag släppte henne och lutade mig tillbaka och kom på var vi var, jag drog fram min mobil och ringde snabbt upp den första bästa personen jag såg, vilket var Sess

" Hallå? " sa hon sömndrucket

" Jag har hittat Fannie.. "

" Va, vart är ni? "

" Det är det som är problemet, jag vet inte.. " sa jag förtvivlat

Fannie ryckte mig i axeln

” Jag vet ” sa hon och drog i mig.

" Vi kommer sa jag snabbt och la på " Jag bar upp Fannie och vi började gå, hon pekade vart vi

skulle och plötsligt stog vi utanför hotellet. Jag tittade lättat på henne. Vi gick in och mötes av många oroliga blickar från mitt crew. Jag höll henne fortfarande i min famn.

När alla lugnat ner sig och fattat att hon var här nu. Gick vi upp till vårat hotellrum.

” Jag ångrar det jag gjorde med Selena, jag ville verkligen inte ” sa jag och kollade henne rakt in i ögonen. Hon tittade åt sidan och jag såg att en tår rann ner för hennes kind. Jag kände skuldkänslorna inom mig, men jag tryckte henne snabbt mot mig och vi stog en lång stund och bara kramade om varandra. När vi tillslut släppte varandra sa vi inte så mycket utan vi gick bara och la oss helt tysta, snart hörde jag hur hennes andetag blev tyngre och snart sov jag också

Så vad tycker ni? Gick det för snabbt för Justin & Fannie och sams igen. Det fick bli en helt svart vit bild eftersom you know kapitlet ät lite " sad "

1.  Borde Justin ha sprungit fram när han såg att killarna sparkade på Fannie? Eller gjorde han rätt som stod och väntade för att inte skapa trubbel? KOMMENTERA ERA SVAR! 

VIKTIGT! Läs inlägget innan det här så kommer du få information!

 


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: