Justinbdrew

Justin’s Perspektiv

Jag öppnade sakta mina ögonlock av det irriterande solljuset som lyste in genom fönstret som jag visst glömt att dra ner rullgardinen på. Jag sträckte sakta på mig och satte mig sedan upp och tog min mobil. Klockan visade 8.30 och om ungefär en timme skulle vi börja våran resa mot Los Angeles, konstigt nog var jag inte ett dugg trött och jag kände mig faktiskt peppad över bilresan, det kändes faktiskt bra att få sitta med Bonnie, Cass och Adam i 35 timmar i en trång bil, även fast det kanske inte lät så. Eftersom vi ville ha med våra bilar dit så tyckte vi alla att det var smidigast att göra på det sätet. Jag hade inte hunnit berätta för Bonnie och Cass att vi skulle åka med bil ner men dem skulle snart få veta. Konstigt nog hade inte inte Cass frågat om vilka Revanges var och varför dem ville åt oss. Jag klev ur den stora sängen och ryckte åt mig en handduk medan jag smög in till badrummet för att ta en dusch. Jag tog av mig mina kläder och gick sedan in i duschen, jag ville känna mig lite ren inför resan. Jag tvättade mitt hår och kroppen och virade sedan handduken jag tagit med in runt min midja. Jag trippade ut från badrummet och mot min resväska som jag redan packat och drog fram ett par gråa mysbyxor, en svart t-shirt, strumpor och kalsonger och drog på mig allt. Jag snurrade runt, Cass låg fortfarande och sov i extrasängen som jag bäddat. Fattar inte hur hon kunde sova i den, den såg väldigt obekväm ut. Hennes tröja hade åkt upp en bit vilket resulterade att man såg hennes mage och en del av hennes bröst eftersom hon inte hade någon bh. Hon slog snabbt upp ögon och mötte min blick. 

” Du stirrar ” sa hon och höjde ena ögonbrynet i en gest att jag skulle förklara varför. Min blick gled ner till hennes bröst och först då insåg hon att hennes tröja hade åkt upp en bra bit. 

En rodnad spred sig över hennes kinder och hon drog snabbt ner tröjan. 

” Rodna inte ” sa jag. Cass gömde ansiktet i händerna eftersom hon rodnade ännu mer. 

” Du är vacker ” sa jag och Cass tog bort händerna. 

” När åker vi till flygplatsen ” sa Cass, man märkte att hon sa det för att byta samtalsämne. 

” Vi åker om 45 minuter och vi åker bil ” sa jag och Cass ansiktsuttryck ändrades. 

” Ska jag sitta i en bil hela vägen till L.A? ” sa hon, jag nickade 

” Du, jag, Bonnie och Adam åker i en bil och Stoph och Antonio i en annan ” sa jag och flinade. 

” Tror du jag kommer ens överleva om jag ska sitta med dig och Bonnie i samma bil, plus att vi bråkar ” sa Cass frustrerat och slog ut med armarna. 

” Ja? ” sa jag och ryckte på axlarna 

” Hur många timmar tar det ens dit? ” muttrade hon och satte armarna i kors. 

” Ehm, 35 timmar typ ” sa jag. 

” Räkna med att jag inte lever när vi är framme ” sa Cass och skrattade, hon verkade i alla fall vara okej med att vi skulle åka bil. 

När vi fixat oss började Cass och jag gå ner för trappan mot köket för att få något att äta. Killarna satt redan där och olyckligtvis Bonnie också. 

” Godmorgon ” sa jag och kliade mig i håret. 

” Godmorgon ” Mumlade Adam och Antonio glatt med munnen fylld med mat. Bonnie satt tyst med en kaffemugg i handen. Varför skulle hon ens följa med om hon och Cass var ovänner? Men jag förstod ändå Cass val, det var hennes antagligen ända bästa tjejkompis hon hade kvar. Visst hon var populär men av det får man inte riktiga vänner som man kan lita på direkt.

Bonnie och Cass skulle nog lösa bråket snart, dem skulle nog klara sig utan mig. 

Jag och Cass slog oss ner vid bordet och jag sträckte mig efter en macka som jag sedan bredde och långsamt förde mot min mun. Bonnie hade sin blick på mig under hela frukosten vilket gjorde att det bildades en konstig stämning mellan mig, Bonnie och Cass. 

” Vilken bil tar vi? ” sa Adam och nickade mot mig. 

” Fisker Karman? ” sa jag och Adam och Antonio nickade. 

” Vi ska väll inte stanna på något hotell? ” sa Stoph medan han skrev något på sin mobil.

” Nix, vi sover i bilen ” svarade Adam. 

” Så vi åker om 10 minuter ” sa Antonio och slängde glaset han hade haft i handen i diskhon. 

Det blev plötsligt liv på alla. Jag plockade snabbt undan efter mig och sprang upp till mitt rum där redan Cass var, hon var i fullgång att leta igenom sin väska. 

” Du och jag sitter bak ” sa jag och Cass nickade och log tacksamt. 

Cass stängde sin väska och drog ut den ur rummet, jag tittade en sista gång på mitt rum innan jag lämnade det och stängde tyst dörren efter mig. 

Jag slängde en blick på mobilen som jag höll i handen, klockan visade 9.24, jag skyndade mig ner för trappan mot hallen där alla redan befann sig. 

” Skynda dig nu ” manade Antonio på. På någon minut hade jag tagit på mig skorna och var beredd att be mig av mot Los Angeles. 

Cassidy’s Perspektiv

Vi lämnade huset bakom oss och började gå mot bilarna. Jag hade definitivt inte längtat efter detta, det kändes faktiskt som rena helvetet och jag ångrade grovt att jag hade tagit med mig Bonnie som hon betedde sig nu. Men jag visste ändå långt där inne att vi skulle lösa det. 

Mina dagdrömmar hade gjort så att omvärlden runt omkring mig försvunnit för några sekunder. 

” Cassidy? ” sa Justin samtidigt som han skakade mig fram och tillbaka. 

” Har du hört vad jag sagt? ” sa han och jag skakade snabbt på huvudet. 

” Ska du ha något från din väska? ” sa Justin. Jag skakade på huvudet, jag hade min rosa back pack med saker jag kunde behöva på resan. Justin lyfte in min väska där alla andra väskor låg och smällde sedan igen luckan och gick och satte sig i baksätet på vänster sida om bilen. Jag skyndade mig förbi Bonnie och satte mig bredvid Justin, hon gav mig en sur blick och om blickar kunde döda kunde jag konstatera att jag varit död vid det här laget. Jag vände mig om och mötte Justins bruna ögon, dem tindrade och han verkade ovanligt glad. Säkerhets bältet satte jag snabbt på mig och lutade mig sedan bekvämt bak i bilen. Adam hoppade in där fram och startade bilen och körde ut från parkeringen med Stophs och Antonios bil framför. 

Jag sjönk ner i sätet och började pilla på min mobil. Bonnie slängde irriterande blickar på mig genom bakspegeln på sidan av bilen och det gjorde mig jäkligt irriterad. 

Kommentera för nästa kapitel 

Fråga: Skulle ni orka sitta i samma bil som Justin i 35 timmar?