Justinbdrew

 

Destinys perspektiv 

Justins körde upp med bilen framför vårt hus och jag hoppade snabbt in i bilen. Min Mascara hade kletat ut sig lite och det rann fortfarande tårar längst mina kinder.

“ Destiny, vad har hänt “ sa Justin och la sina starka armar runt min kropp och jag lutade mig mot hans axel och grät ännu mer. Vad hade jag gjort så fel? ena sekunden var allt bra med Sam och andra verkade han hata mig.

“ Justin vad ska jag göra? “ sa jag förtvivlat och Justin bara kramade mig.

“ Vad har hänt Destiny? “ frågade Justin mig.

“ Jag vet inte, Sam är bara så sur på mig och jag vet inte varför “ mumlade jag och Justin strök bort några tårar som runnit ner över min kind.

“ Det ordnar sig, jag hjälper dig “ Viskade han och kysste min panna.

Han började köra och jag kunde se en skugga vid mitt fönster. Sam, orka att han stod och tittade på mig.

“ Du kan sätta dig i vardagsrummet “ Ropade Justin och försvann in till köket och jag satte mig i soffan. Snart kom han in med en bricka med jordgubbar, hallon, banan och vindruvor som han skärt upp och sedan en burk Nutella. Jag log stort och kramade om han så fort han ställt ner brickan.

“ Jag antog att det är så man får tjejer på bra humör “ Han log stort och blinkade med ena ögat och jag nickade överdrivet. Fyfan vad jag älskar denna killen alltså, han var helt magisk.  
“ Hugg in “ sa han och jag började äta.

“ Hur mycket är klockan “  frågade jag Justin, vi båda satt med våra mobiler men eftersom jag spelade så syndes inte klockan.

“ Halv 6 “ Jag flög upp, min träning börjar om en halvtimme.
“ Shit “ Snabbt hämtade jag min väska och sprang in i hans badrum för att byta om.  Vilket tog nästan fem minuter. Jag öppnade dörren och gick ut till Justin som stod klar i hallen.

“ snabbt det gick “ sa Justin med ironi och blinkade åt mig.

“ Du detta tar tre år att få på sig “ sa jag och pekade mot mina strumpor.
“ Ska vi dra “ Jag nicakde.

Jag gick barfota efter Justin, med mina skor i handen. Han öppnade upp dörren till en av hans aldelless för dyra bil och tryckte sedan på någon knapp så grinden till hans hus öppnades och han åke ut.

Han parkerade bilen vid fotbollsplanen och vi båda hoppade ut. Jag såg direkt Sam och suckade. Jag ville hämskt gärna vända och åka hem men de kan jag inte.
“ Detta kommer bli ett helvette “ sa jag tyst och Justin kramde om min hand.

“ Du klarar de här “ sa han mot mig och jag log. Jag sprang bort till bänken på andra sidan planen och började knyta på mig mina jävligt trånga skor. Jag fattade inte hur jag orkat träna och spela i dessa. De var sjukt trånga, jag måste åka och köpa nya. Samtidigt som jag knöt den första skon kom min tränare fram till mig.

“ Destiny, du skulle inte kunna ställa upp och hjälpa flickor 95 och spela deras nästa match? “  Frågade han och jag kollade konstigt på honom.

“ Varför, har de för lite spelare eller? “ frågade jag förvirrat.

“ Nej, de ska spela mot serieledarna och de ligger ganska långt ner och alla vill att du ska vara med för de tycker du är jätte duktig, och eftersom ni är lika gamla så kan du de “ Jag nickad.
“ Visst kan jag de, men när?” Frågade jag och tränaren log.

“ Tack vad bra, på måndag borta samling klockan åtta. Jag spärrade upp ögonen och han skrattade.

“ Aha okej men jag är på, men kan du skicka mer info sen jag har redan glömt bort typ allt “ skrattade jag. Han nickade och ropade sedan att vi skulle samlas.

Justin´s perspektiv.

Träningen var snart klar och jag kunde hela tiden se hur Sam och Destiny undvek varandra. Jag var sjukt glad att de var osams, eller inte på de sättet jag är ledsen för Destinys skull men jag var glad för jag inte gillade Sam. För han och Destiny var så nära.

“ Så vad har du för planer de denna vecka eller nästa, vi kan väll hitta på något då jag drar iväg nästa fredag på believe tour igen så vi kan väll hitta på något mer? “ Frågade jag Destiny samtidigt som jag fokuserade på vägen.